Cogito ergo sum

Nej verkligen inte. En ny vecka och jag skulle till Karlstad igen då. Men ack så besvärligt och jag visste att jag inte kunde chansa på eftermiddagen då jag hade ett viktigt möte i Charlottenberg . Så det blev till att ta bilen till jobbet för att vara säker på att komma hem i tid. Tråkigt, tråkigt, tråkigt…men inget att göra något åt givetvis. Men fram kom jag och även i tid till mötet. Hur det gick får vi veta om nån vecka eller så.

På jobbet i Karlstad går det bra, mycket att göra som fasen, men kul! Lite bökigt med datan är det ju än, lite bockigt vissa funktiner, lite trögjobbat de gånger man gör fel och skulle behöva rätta till det. För fel gör man ju när man är ny på nåt, det vet ju alla. Så varför ska det vara så besvärligt…!!! Hoppas mina frågetecken rätar ut sig under morgondagen . Förresten så fick jag förlängt till den 31/3. jag skulle ju egentligen ha gjort sista dagen i fredags, men fick fortsätta lite till. KUL!

Annars är det full fart på flocken hemma. Hundarna är inte så glada i kylan, de har bråttom in efter promenaderna. Även fast de har täcken. Stackare! Och idag fick vi besked om att vi kom med på allmänlydnadskursen som går av stapeln under våren, med båda hundarna. Perfekt! Det kan vi alla fyra behöva. Träning är alltid bra.

Dags att sova så att jag orkar med ännu en härlig dag på jobbet !!

Ciao

Första veckan avklarad då. Jag klarade det! trots krångel med datorer och  inloggningar. Men det är väl charmen med det moderna samhället, eller hur? Det tog fyra dagar innan jag kom in i systemet och kunde göra något mer konkret, förutom att ringa en massa samtal. Men men, alltid nåt.

Nu ska jag ta det lugnt…ända till i morrn eftermiddag när jag tar ett pass på Bristol…Pust! Men har man lovat så har man. Duktig jag

Men först lite mys med hundarna, med god fredagsmat, ostbågar (mums!) och Let´s Dance.

Ciao

Va trött jag blir på att hosta! Halsen är alldeles öm och svullen. Och i går blev jag helt plötsligt superdupersnuvig och fick ont i bihålorna som bara den. Fy för den lede! Inge kul alls. Samtidigt som jag då inte får nån luft alls och hostar så väggarna skakar, ska jag vara alert, pigg och intresserad eftersom det är min första vecka på jobbet…Pust. Det har varit tre intensiva dagar, mycket att ta in, men jag är glad att jag har jobbat med samma sak i Arvika, det underlättar. Sen har det, kanske som sig bör, varit lite strul med lösenord mm. det är inte lätt att göra ett bra ord när man inte kan få in och läsa utredningar som är skrivna om de man ska besöka…Hoppas det löser sig i morgon så att jag kan börja på allvar.

Men det har varit roligt att få träffa en massa nya människor. Tack alla kollegor för en trevlig start på veckan!

Ciao

Det var inte riktigt meningen, var inte vad vi väntade oss. Skulle man väl kunna säga. Vadå? kan man fråga sig. Jo vi har en längre tid tittat efter andra intressanta objekt, men det går trögt på markanden. Sen har vi även funderat på hur vi ska göra med vårt eget. Hur går det egentligen till när man redan har ett och vill ha ett annat?. Så vi tog kontakt med en mäklare och frågade och fick tipset att lägga ut huset som ett Läge+ hus. Hon var här och pratade, fick den info hon behövde och tog alla kort. Sen la hon ut det så att andra kan få se. Vad innebär detta Läge+ då? Jo det innebär att huset finns ute på nätet, folk som är intresserade anmäler detta till mäklaren och när vi sedan har hittat ett hus som vi tycker är intressant eller flera för den delen, så lägger hon ut det till försäljning och tar kontakt med eventuella spekulanter som anmält sig. Förhoppningsvis kan affären bli klar snabbare då…inte vet vi, vi hoppas det i alla fall. Sen är det ingen som vet när vårt ”drömhus” kommer ut till försäljning, det kan dröja flera månader eller år, det vet man aldrig. Men vi letar !

Jo, så igår och även idag, har det varit många som frågat och undrat vad som händer. Därför kände jag att jag ville förklara hur läget är. Vi ska inte flytta alldeles nu, men snart kanske.

Här är vårt fina hus om någon vill titta…och kanske är intresserade    http://www.svenskfast.se/Templates/ObjectView.aspx?objectid=3N5AHDNKNEV9UABD

Ciao

Är det inte typiskt så sär; jag har haft känningar av halsont i flera veckor men det har inte brutit ut. Men nu när det är dags för countryfest och jobb på måndag, då kommer det! Som tur är ingen förkylning än, men halsen är svullen, tjock, ond mm. Mycket te blir det en dag som denna, med honung. Tog en tur med hundarna förut och det gick inte fort. Det var jobbigt som f-n ska jag säga. Det får helt enkelt bli fler och korta turer idag.

Men som sagt, på måndag smäller det . Det är bestämt att jag ska jobba några veckor i Karlstad och jag hoppas ju så klart att det blir en fortsättning efter det, men det vet man aldrig. Kul ska det bli i alla fall och skrämmande!

Jag ska nu fortsätta kurera mig och hoppas att det blir lite bättre.

Ciao

Jag tror jag har hittat ett bra alternativ till den buggkurs jag skulle vilja gå och har så gjort känge, länge. Linedance! Var på prova-på i söndag i Jössefors och det var skitkul rent ut sagt. Jag log hela vägen hem i bilen och det är inte alltid jag gör De var inte helt lätt, men det hade jag ju i och för sig inte trott men. Men med en bra lärare (tack Linda!) så blir allt mycket lättare. Så nu tror jag att jag ska börja på denna nybörjarkurs nästa vecka. Nån som är sugen på att hänga med??!!

Vi har fortfarande ingen värme, en vecka har gått nu. Men Knaus myser för fulla muggar. Han ligger mest hela tiden framför brasan och bara myser! förhoppningsvis komme det delar idag och förhoppningsvis kan vi laga felet, annars går det ytterligare några dagar innan vi kan flytta upp på övervåningen och slippa sova på golvet i vardagsrummet.

Och jag har nu varit arbetslös (förutom extrajobbet) i drygt en vecka nu. Lika trött & seg fortfarande. Men jag tror att jag ser en ljusning, eller jag ser en tillfällig lösning i alla fall. De ringde och ville ha in mig på ett korttidsvik! Jätteglad blev jag, allt är bättre än inget och det är skönt att komma ut med en gång. Annars tror jag att jag skulle bli lite skraj när det väl kommer något.

Håller med min vän L.H. – Livet är vad du gör det till!!!

Ciao

En vecka har gått, det gick undan. En vecka av arbetslöshet. Men jag klagar inte, inte än. Jag har varit sliten efter uppsatsskrivandet, det har märkts tydligt. Har sovit mycket, utan problem. Men jag har hunnit med lite annat också; promenerat mycket mycket med älsklingshundarna, städat, fixat det sista med c-uppsatsen, börjast en kurs på uni…och slutat den, anmält mig på arbetsförmedligen, uppdaterat cv och skrivit personligt brev, sökt jobb, umgåtts med goa vänner som jag inte sett på ett bra tag . Men nu är det fredag i alla fall! Ska ut och äta ikväll med andra goa vänner. Mycket kul! Svänga mina lurviga lite kanske.

I morrn tror jag det blir lite samkväm med grannarna. Det är inte alla som har så bra grannar som vi har, det slår jag vad om. Tack Daniel & Linda!

Hihi, just det, det har jag inte skrivit om. Hela vår flock sover och spenderar mesta delen av tiden hemma i vardagsrummet. Vi har ingen värme eller varmvatten sedan i tisdags eftermiddag, så vi eldar för fullt i kaminen. Tur att vi investerade i en sådan i alla fall! Den har använts flitigt vill jag lova . Som tur är hände inte detta när det var som kallats, men tråkigt vilket som. På måndag hoppas vi att det ska vara fixat, men det är långt dit…

Ciao

Jag klarade det! Förutom några små justeringar i uppsatsen, så är jag färdigutbildad. Socionom…smakar på ordet…känns inte riktigt klokt! 3,5 år har gått fort, mycket fortare än vad jag trodde när jag började. Nu ligger världen där och väntar, jag är redo, tror jag .

Ciao

Då var det dags igen då. Känns inte som att det var så länge sen, men det kan bero på att det inte var det. Vaddå kan man undra? Min sambo i gips…igen…för andra gången på sex månader…låter kul kanske, men är det inte. Förra gången var det en bryten lillfinger, nu är det en bruten tumme. Herregud, men det är synd om honom stackar´n, inte så kul. Han har väldig otur min sambo. Så nu sitter han här, gipsad fyra veckor framåt!!! En olycka händer så lätt, det är ett som är säkert.

Ciao

Vi trodde verkligen inte att vi skulle klara det. På söndag eftermiddag när vi la ner för dagen och S åkte hem till Karlstad, trodde vi verkligen inte att vi skulle hinna klart. Men med nya krafter och lite jävlar anamma tog vi tag i det igen på måndag. Det var en underbar känsla på måndag kväll när vi upptäckte att vi faktiskt hade fixat det! Men hjälp vad det tog på krafterna. Och vi kom undan utan några slagsmål eller gräl. Lite höjda röster vid några tillfällen, men det är sånt man får räkna med. I går kl. 08.00 lämnade vi alltså in den. Nu finns det inget mer att göra än att vänta tills på fredag när vi får veta om det kommer till opponering eller inte. det hoppas jag verkligen, vill helt klart bli klar med detta nu. Inte behöva vänta till mars…

Och min älskling hade igår kväll  thaimat och mousserande med sig hem för att fira detta ögonblick. Är han inte underbar, så säg! Skön avslutning, det måste jag säga.

Jag och min andra älskling, Knaus, har precis kommit in från en skön promenad i det friska vädret. Det var en efterlängtad tur, han har ju inte varit hemma på ett tag och sen har det varit så kallt att han inte velat vara ute så mycket. Men nu blev det av! Och fler kommer det att bli, eftersom jag har några dagar ledigt  innan slutspurten i skolan drar igång.

Nästa projekt hemma är att försöka fånga in alla dammråttor som springer omkring i huset. Man skulle väl kunna säga att allt sådant blivit lite eftersatt under uppsatsskrivandet och allt annat. Granen, eller det som är kvar av den, ska plundras på pynt och slängas ut också. Sedan måste jag ta tag i jobbsökandet också…ett måste helt enkelt, bara att inse att nu är verkligheten här, ingen återvändå.

Min tredje älskling, Pölsa, ska till veterinären i morgon. Det blir den dagens stora uppdrag. Ett tråkigt sådant, men nödvändigt. Men det roliga efter det är, att hon får komma hem igen! hela flocken samlad på ett ställe, det var ett tag sen vill jag lova. Skönt!!

På återseende

Ciao